De första barnen

Idag kom de första barnen till barnhemmet iallafall. De kom med varsin plastpåse som var deras enda packning. Vad som var rätt hemskt att se var att de duschade och tvättade de få kläder som de hade med sig i nästan brunt vatten som vi själva inte ens tvättar händerna i. De hängde sedan upp deras kläder på deras egna tvättställ  eller vad det heter och skötte allt själva. De har en helt annan vardag och ett annat liv. De är glada för vad de får och det känns rätt patetiskt hur mycket vi klagar hemma nu när vi ser hur de har det här. 
 
Vi valde idag att inte måla staket iallafall utan att istället måla något som barnen skulle uppskatta. Vi bestämde oss därför för att göra en "hoppa-hage" eller vad det heter och vår guide blev väldigt nöjd med den. Vi är nu helt klara med all byggnadsarbete och den sista timman idag spenderade vi med de barn som kommit. Killarna hade fått varsin liten luftpistol och de sköt plastkulor på varandra. De hade andra världskriget och hade det hur roligt som helst, men allra roligaste tyckte de var att skjuta på oss. Speciellt på huden där de gjorde ont! De jagade oss och vi hade en väldigt rolig dag tillsammans. Vi har bara träffat några få barn hittils, och att få umgåts med dom har gjort att vi inte ser fram emot att åka hem igen. De är så tacksamma för allting och att bara få vara med och kolla vad vi gör är väldigt stort för dem. 
 
De tyckte om att kolla på bilder på våra kameror och de är faktiskt väldigt tekniska. De visste hur man startade kameran, filma, zooma, kollade på bilder och hur man tog kort. Att ta massa fula bilder på oss tyckte de också var väldigt roligt. De vet också hur man går in på spel och hur man använder en iphone. De har antagligen lånat väldigt många av andra volontärer. Vi valde också att vänta med alla leksaker vilket var tur eftersom det hade blivit orättvist då vissa barn kom idag iallafall. Vi kommer ta med allt imorgon istället!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0